Om lin

Sådd

Sådd sker så tidigt som möjligt på våren när jorden rett sig. Sådjup 2-3 cm.  Så i rader med ca 10 cm mellanrum eller bredsådd, det är en smaksak.

Se vår filmserie på Youtube Om lin – Del 1 Sådd

lin010  Linsadd003Linsadd001

Rensning

När linet vuxit upp 5-10cm är det dags att rensa bort ev. ogräs så att linet inte kvävs. Fler rensningar kan behövas till försommaren.

Se vår filmserie på Youtube  Om lin – Del 2 Skötsel av odlingen

lin013lin015

Blomning

Linet når sin fulla blomning ca 8 veckor efter sådd. Detta måste beskådas och firas med picknick vid åkerkanten. Vackrast är linet på förmiddagen.

Se vår filmserie på Youtube Om lin – Del 3 Blomning

lin012lin011

Ryckning

Linet skördas när frökapslar bildats och de börjar mogna, ca 90 – 100 dagar efter sådd. Linet rycks upp med rötterna, rotjämnas, samlas i kärvar och hängs på tork.

Se vår filmserie på Youtube Om lin – Del 4 Ryckning och torkning

lin018lin017lin016

Frörepning

Frökapslarna skiljs från det torkade linet genom att linkärvarna dras igenom en frörepa som är som en grov kam.

Se vår filmserie på Youtube Om lin – Del 5 Frörepning och rensning

dsc0004  dsc0023dsc0077

Rötning

Linet måste rötas för att fibrerna ska kunna utvinnas. Vattenrötning: linknippena läggs i vatten. Landrötning: linet läggs ut på marken i rader i tunt lager med rötterna på en linje, vänds någon gång under tiden. Linet ska röta så länge att fiberbanden lätt kan lossas från veden. Temperatur och fukt avgör hur lång rötningsprocessen blir. Går fort på slutet så håll koll! När rötningen är klar tas linet upp direkt och torkas.

Se vår filmserie på Youtube Om lin – Del 6 Rötning

lin019

Frörensning

Frökapslarna tröskas (krossas) för att komma åt fröna. Ett sätt att rensa fröna från de krossade frökapslarna är att använda vinden och hälla de tröskade kapslarna några gånger mellan två kärl. Fröna är tunga och faller ner i undre kärlet medan vinden blåser bort de lättare krossade frökapslarna. Efter ett tag är det endast frön kvar i kärlen. Fröna sparas till nästa års sådd.

Se vår filmserie på Youtube Om lin – Del 5 Frörepning och rensning

dsc0044

Se filmen om att bråka, skäkta och häckla det rötade linet , sista filmen i vår filmserie på Youtube Om lin – Del 7 Beredning – att bråka, skäkta och häckla fram linfibern 

Bråkning

Med bråkan bryts veden i de rötade och torkade linstråna sönder och fiberbanden friläggs. För bästa resultat måste linet vara riktigt torrt då ramlar de flesta vedbitarna bort! De vedbitar,”skävor”, som sitter kvar arbetas bort vid skäktningen.

dsc0025  dsc0029dsc0032

Skäktning

   dsc0036

Linet hålls mot en skäktstol och med skäktsvärdet slås/skrapas skävorna bort från fiberbanden. Man kan också få bort skävorna från linet genom att dra det flera gången genom en draga.

Häckling

Linet dras genom häcklornas nålar, en grov- ,en mellan- och en finhäckla, för att dela fiberbanden så att fibrerna separeras från varandra och samtidigt sortera bort korta fibrer. De korta fibrerna fastnar i häcklorna, kallas blånor, och används till tovgarn och att dreva med mm. Det långa glänsande fibrerna används till lingarn. Efter häckling är linet färdigt att spinnas av.
dsc0060

Hur mycket lin?

En linodling på 10m2 och 130 gram utsäde av spånadslin ger vid normalskörd 3 hg lingarn av långlin och 3 hg towgarn

lin020lin021

Historiskt

  • Arvid Julius, Allmoge och Hemslöjd, 1915 (pdf)

    Lingrop, Stavs by, Västerhaninge (pdf) – ett dokumentet om en lingrop som Haninge Hembygdsgille tagit fram med hjälp av Inger Hejkensköld.

    Boktips

    • Förskolans förlag, Barn odlar lin, ISBN 91 86106 46 5

      Boken säljs av Linodlarföreningen Fransåker. För info och pris kontakta oss per mejl:  info@linodlarna.se

    • Kåre Fröier och Henryk Zienkiewicz,Linboken, hemodling och hemberedning
    • Ulrik Balkow Dag Ingler, Linets väg
    • Ann Mari Karlsson, Damastväverskan Emma Wiberg i Undrom

    Ord och uttryck

    Towgarn – de häcklade blånorna spinns till blångarn, vanligen kallat towgarn (tow=den engelska benämningen på blånor”. Idag talar vi sällan om blånor, istället används lintow och towgarn.

    Källa: Linboken hemodling och hemberedning, se boktips ovan.

    Birgittas tröja

    troja

    Jag har själv odlat och bearbetat linet till tröjan, allt med mycket enkla hemgjorda redskap, bråka, skäkt, häckla, slända och stickor. Färgskiftningarna kommer av att linet är odlat och rötat i olika partier. Mjukhet och strävhet beror på vilken linsort jag använt, hur tätt det såddes, när i mognadsgrad det rycktes och vilka fibrer som användes. Jag har använt alla fibrer, mest blånor men också långlin. Tröjan är maskintvättad några gånger för att bli lite mjukare. Jag har lärt mig av kompisarna i linodlarföreningen. I vår verkstad finns effektiva redskap, som jag nog använder nästa gång! Nästa tröja ska bli bättre!

    /Birgitta

    Lenas Ryamatta

    DSC_0034_rya

    Ryamatta Linhav, vävd 2009 i corduroyteknik av yrkesvävare Lena Månsson. Den mäter 2.7×1 meter, lin och ull.