Alla inlägg av Maria Ingvarsson

Vårutflykt till rötgrop i Upplands-Väsby

Linodlarföreningen var på en spännande utflykt torsdag kväll 16 maj 2024


Efter en kort promenad i det öppna kulturlandskapet möts vi av en sky av blommande slånbärsbuskar. Vi kommer in på ett fält täckt av gullvivor och maskrosor, där fjolårets betande hästar här och där lämnat hovavtryck. En rad av höga gamla ekar markerar leden. Plötsligt stiger vi in i en skuggig dalsänka, på ena sidan skyddad av en brant vägg av klippblock. En porlande bäck fångar vår uppmärksamhet. Vi ser också, mellan de skuggande granarna, högar av insamlade stenbumlingar, så kallade röjningsrösen eller hackerör, som röjts undan från den yta där linet skulle odlas, berättar vår guide Britta.

Och där ligger den – målet för vår utflykt: rötgropen. Det är en cirka 1,5 x 2 meter vid grop kantad av stadiga stenar. Djupet är cirka en halvmeter och botten är täckt av lera. Där placerade man knippen av det torkade och repade linet och fyllde gropen med vatten.

Men hallå, utbrister kanske den som, liksom jag själv, ännu inte hunnit inhämta allt som finns att veta om lin. Jag har lärt mig att det finns två sätt att röta lin, landrötning och vattenrötning.

När jag tittar i Linboken under ”Vattenrötning” står det tydligt att ”kallvattenrötning kan utföras i alla slags rena vattensamlingar – sjöar, älv- eller åbukter, dammar, särskilt utgrävda gropar, öppna bassänger o s v”. Det där hoppade jag nog över och antog att man använde gamla badkar och tunnor. Men på 1800-talet var kanske inte gamla badkar så vanliga…

I ”vår” rötgrop kan vi se den öppning i stensättningen mot bäckhållet där vatten från bäcken har letts in och värmts av solen. Då skymdes inte sikten som i dag av höga granar. Odlingsytan låg i sluttningen ner mot Mälaren åt sydväst. Vår guide tror att det var i slutet av 1800-ralet som stället senast användes för linodling.

Varför, undrar man då, måste linet rötas? Det måste ha varit så viktigt att man byggde rötgropar överallt. ”Fiberknippena i linstjälkens bastskikt sammanbinds sinsemellan och med de andra cellvävnaderna samt med stjälkens ved-del genom ett växtlim – pektin”, får vi veta i Linboken. Genom rötningen upplöses och uppluckras sammanhållningen mellan fiberknippena och veden. Linrötningen är en naturlig biokemisk jäsnings- och förruttnelseprocess, som kräver övervakning så att den avslutas i rätt tid. I en rötgrop bör det ha varit relativt enkelt att övervaka. I öppet vatten måste man se till att skörden inte flöt bort.

På väg mot fikastunden följer vi lUpplandseden ner mot vattnet. Granarna byts ut mot höga, åldriga ekar, som just håller på att knoppas. Plötsligt ser vi en grupp ljust violetta, kottliknande växter vid stigen – vätteros! Det är inte alla dagar man ser den.

Så kommer vi fram till rastplatsen vid stranden av Mälaren. Där får vi inta vår medhavda reskost. Jag har gjort mjölkchoklad i termos med rejäl ostmacka, som var den skolmat jag hade med till folkskolan i Kärrgruvan, där vi satt och åt på bänkarna i tamburen på lunchrasten.

Men här vid vattnets rand får vi veta mer om traktens mångtusenåriga historia. Här finns gott om fornlämningar och gravrösen. Här hittar vi resterna av Sveriges sista nedlagda tegelstensbruk. 1560 passerade här släden med den avlidne Gustav Vasa med stort följe på hans färd till Uppsala, där han skulle begravas.

På vår vandring tillbaka till bilarna passerar vi en skyddad och bevarad våtmark, där vi till vår glädje siktar små hoppande grodor i full färd med vårleken.

Det var en utflykt som heter duga! Tack Britta för den.

Kristina von Unge

Årsmötet 2023

Föreningens årsmöte hölls 18 mars i Adolf Fredriksgården i Stockholm. Bra uppslutning av medlemmar på mötet.

Efter årsmötet serverades kaffe med tilltugg och därefter berättade vår inbjudna föredragshållare, handvävare Åsa Viksten Strömbom, om sin inventering av gamla handvävda bruksvaror i Uppland. Åsa visade en mängd bilder på gamla vävda brukstextilier som kom fram under inventeringen och hade också med sig reproduktioner av vissa och nytillverkade textilier med inspiration från tekniker och mönster i de gamla. Alla medtagna textilier fick klämmas och kännas på. Så vackra bruksföremål. Åsa har givit ut en bok om sin inventering, ”Upplandsvävar i ny form” som innehåller både historia och mönster till nya vävar. Det blev en mycket trevlig avslutning på mötet.

Frörus på Nationalmuseum

Söndagen 26 februari var det fröbytardag ”Fröruset” på Nationalmuseum, ett arrangemang i anslutning till museets nyöppnade utställning ”Trädgården”. Linodlarföreningen fick möjlighet att vara med och informera om lin, linodling och projektet 1KVM LIN tillsammans med Stockholms Läns Hemslöjdsförening. Fröruset ägde rum i den vackra Skulpturgården. Det blev verkligen en rusning när dörrarna öppnades för de bytesglada odlare som väntade utanför efter att de innan öppning lämnat in sina fröpåsar till arrangörerna, Stockholms koloniträdgårdar och Föreningen Sesam i samarbete med Nationalmuseum, för att få vara med och byta. Allt var mycket välorganiserat. Det släpptes bara in ca 40 personer i taget som fick 10 minuter på sig att byta till sig fröer, sedan fick de gå ut för att nästa grupp skulle få komma in. Det var mängder med små påsar med olika fröer i att byta till sig av från början. När arrangemanget var över efter två timmar fanns inte många inlämnade fröpåsar kvar. Helt fantastiskt!

Det var inte någon rusning till vårt bord men när besökarna bytt till sig fröpåsar och var nöjda var det flera som kom fram till oss och var nyfikna på lin och linodling. Några fröpåsar för sådd av 1KVM LIN fick också vi sälja.

Spinnträffar i Kulturstugan

Två söndagar, 29 januari och 26 februari, hade föreningen fått möjlighet att bjuda in till spinnträff i Kulturstugan i Märsta kl 12-15. Det blev en fantastisk uppslutning vid båda tillfällena. Bland deltagarna fanns både nybörjare och vana spinnare. Det blev två trevliga eftermiddagar och det spanns både lin och ull. En bra inledning på 2023.

Aktiviteter under 2022

Spinnträffar 2022

Ett par spinnträffar arrangerades under året. Den första var i Gubbverkstan i Sundbyberg med god uppslutning av både nybörjare och vana spinnare.

Årsmöte 2022

Årsmötet hölls 26 mars i Adolf Fredriksgården i Stockholm. Efter årsmötesförhandlingarna berättade Inga Tsernova om föreningens filmprojekt ”Om lin”. Alla moment från sådd till att bereda fram linfibern filmades under sommaren och hösten 2021 och nu pågår arbetet med att redigera och och sammanställa filmmaterialet till 7 korta instruktionsfilmer som ska publiceras löpande på Youtube. Inga visade några avsnitt som var färdiga och publicerade samt några som fortfarande var under redigering. Hela projektet ska vara klart under 2022.

Vårrundan 2022

Under Vårrundan i Odensala 23 & 24 april hade vi öppet hus i verkstaden. Utställningen för året var förkläden och linnehanddukar. Linberedning visades och vi hade försäljning av linprodukter.

Linodlingscirkeln 2022

Det blev en linodlingscirkel igen efter uppehållet under pandemin. Lin såddes för hand på den lilla odlingsytan utanför föreningslokalen och i övrigt ingick att sköta om föreningens större maskinsådda odling, ca 30 kvm, i Suckunge. Det rensades ogräs vid ett par tillfällen, vi beskådade det blommande linet och i början av augusti rycktes linet, torkades och frökapslarna repades av, tröskades och fröna rensades från agnarna med hjälp av hårtork i brist på vind. Linet blev inte så långt men totalt blev det 90 knippen linhalm samt 1,5 kg rensat frö.

Projektet 1 KVM LIN 2022

Föreningen var med i projektgruppen för 1 kvm lin i Stockholmsregionen tillsammans med länshemslöjdskonsulent, Stockholms Läns Hemslöjdsförening och Svensk Hemslöjd. I föreningens regi gjordes iordning fröpåsar lagom för sådd av 1 kvm lin spånadslin. Fröpåsarna gick att köpa via föreningen men också i butiken Svensk Hemslöjden på Norrlandsgatan. Fröpåsarna var uppskattade, det var god åtgång.

Styrelsemedlemmar engagerades av riksorganisationen för att medverka i Zoom-föreläsningar om sådd, skörd och rötning. Föreningen bistod också med handledning och redskap vid flera tillfällen i samarbete med andra föreningar för att de som odlat och rötat sitt lin skulle få möjlighet att bereda fram fibern. Det var mycket uppskattat. Flest deltagare kom till det beredningstillfället som var i Rålambshovsparken arrangerat av Hemslöjdsföreningen.

Resa till VÄV 22 i Halmstad

Den 22 – 24 september kunde den efterlängtade vävmässan i Halmstad äntligen bli av och därmed också Linodlarföreningens bussresa i samarbete med Larssons resor ner till mässan. Resan blev snabbt fulltecknad av vävintresserade personer. Det blev en fantastiskt trevlig och uppskattad resa. Mycket att se och uppleva på mässan och i Halmstad men också under några stopp på hemresan.

Första stoppet var i Båstad och besök i Märta Måås-Fjätterströms vävatelje. Att få gå runt och se alla fantastiska mattor som var på gång i vävstolarna, färdiga vävnader på väggar och gå in i förrådet med garner i fler färger och nyanser än man kan tänka sig gjorde att det var svårt att slita sig därifrån när den bokade besökstiden var slut.

Stopp nummer två blev i Ljungby och tavelutställningen på Ljungbergmuseet.

Höstmöte 2022

Höstmötet hölls i Adolffredriksgården 12 november. Helén Hjärpe höll ett föredrag och berättade om sitt uppdrag att analysera och rekonstruera en altarduk till By kyrka i södra Dalarna. Helén visade bilder och hade med sig vävprover framtagna under processen att se på. Efter föredraget var det sedvanlig redovisning av årets linrötningstävling med prisutdelning. 2022 års vinnare var Helén och Stefan Hjärpe.

Höstmöte 2021 på Gubbverkstan

Höstmötet hölls 13 november i Gubbverkstan i Sundbyberg. Marie Elfving från Industrihampaföreningen och Hampavaruhuset berättade om sin försöksodling av hampa, hur man söker tillstånd för odling samt hampafiberns och hampafrönas många olika användningsområden. Marie hade dukat upp ett helt bord med olika produkter av hampa. Hampans användningsområden och beredningen för att få fram fibern har många likheter med linet.

Resultatet från årets linrötningstävling presenterades.

Årets vinnare blev Eva Bisell

Rundor i Sigtuna och Odensala

Några aktiviteter blev det för föreningen under sensommaren.

Föreningen deltog i Sigtuna Möte som i år blev en Mötesrunda 28-29 augusti. Föreningen visade linberedning och hade lite försäljning i Viby by. Det kom många intresserade.

Odensala Konst- och hantverksförening firar 20-årsjubileum i år. I våras gick det inte att genomföra den vanliga Vårrundan men efter sommaren, när pandemirestriktionerna lättat något, kunde man arrangera en Höstrunda 4-5 september. Linodlarföreningen var med på rundan och hade öppen verkstad. Det kom en lagom ström av besökare båda dagarna och flera av dem var deltagare i ”1kvm lin” som ville se hur beredning går till innan de själva kommit så långt med sitt lin. På söndagen hade en liten grupp som odlat lin i sommar bokat in sig för ett eget studiebesök med föredrag om linodling och beredning av vår Eva Anderson innan vi öppnade för rundan. Lin bereddes också och även hampa som en deltagare tagit med sig provades. Spännande att se skillnaden.

I föreningslokalen var det försäljning av linprodukter och återbrukslinne. Utställningen för året visade dockor och gosedjur, gamla och nya, i hemsydda kläder och de hade flertalet fått redskap med anknytning till linberedning och omhändertagande av linfibern i spinning och vävning. Ute visades linberedning och spinning på rock och slända.

Filmprojekt från frö till fiber

På årsmötet efterfrågades bra instruktionsfilmer på alla moment i att få fram linfibern från odlingen till den framberedda fibern. Det finns olika filmer publicerade på Youtube men ingen sammanhållen eller på svenska. Beslutades på mötet att föreningen skulle ta fram korta filmer om alla momenten och att det skulle filmas under denna odlingssäsong i samband med uppropet ”1 kvm lin”. En arbetsgrupp skapades och Inga, som är ny i styrelsen och en duktig fotograf och filmare lovade att samordna, filma och redigera. Nu är alla moment filmade och klippning och redigering av filmerna pågår. Första filmen om sådden är klar och publicerad på Youtube. Länk till filmen. De övriga filmerna publiceras efterhand under hösten. Kan bli en fil om spinning också. Får se.

Nedan bilder är från dagen då linblomningen filmades. Så många blommor var det inte just då. Som traditionen bjuder bjöds de närvarande på jordgubbstårta för att fira.

Avslutning linåret 2020

Linåret 2020 blev mycket annorlunda mot planerat på grund av pandemin. De flesta planerade aktiviteterna fick tyvärr ställas in.

En ljuspunkt under året var i alla fall att vår planerad linodling utanför konsthallen i Marabouparken med anledning av utställningen om Wanja Djanaieff kunde genomföras i samarbetet med konsthallen och att det blev mycket lyckat och uppskattat från alla håll. Linet växte så det knakade i den lite för näringsrika jorden och blev långt och ståtligt. De av konsthallen inplanerade linaktiviteterna med föreningen för besökare kunde också genomföras under sensommaren, eftersom de hölls utomhus. Det var många besökare som gärna ville hjälpa till att frörepa skörden vid första tillfället och några veckor senare kom tillbaka och provade på att bråka, skäkta och häckla det rötade linet.

Som avslutning och efter moget övervägande i samråd med konsthallen kunde föreningens höstmöte hållas i konsthallen för ett begränsat antal förhandsanmälda medlemmar, först till kvarn var det som gällde. De närvarande satt på behörigt avstånd mellan varandra på konsthallens gradänger, iförda munskydd och med god utsikt över utställningen medan Wanja berättade om sin väg fram till den hon är idag och om flera av hennes projekt som visades i utställningen. Den timmen som var bokad för föreningen i konsthallen gick allt för fort. Wanja var så intressant att lyssna på, så mångsidig och driftig, fantastiska projekt. Det fanns mycket mer att berätta om och vi hade alla gärna stannat längre men måste bereda plats för andra besökare.

Efter visningen var det prisutdelning i linrötningstävlingen 2020 utomhus.
Tävlingsbidragen hade lagts ut för beskådande på marken och tävlingsjuryns ordförande, Kerstin, berättade hur juryn berett fram fibern ur de inlämnade bidragen, poängsättningen och presenterade sedan hur varje tävlingsbidrag hade rötats av tävlingsdeltagarna.

Det var inte många poäng som skilde mellan de olika tävlingsbidragen. Vinnare 2020 blev Lisbeth Påsse som dubblerötat sitt lin.