I Botkyrka vid Albysjön finns ett litet men sevärt tvätterimuseum. Söndagen den 1 mars var det visning och isbyk i sjön.
Birgitta Törnhage berättar:
I Botkyrka vid Albysjön finns ett litet men sevärt tvätterimuseum. Söndagen den 1 mars var det visning och isbyk i sjön.
Birgitta Törnhage berättar:
I Vallentuna biblioteks ljusa lokaler var det linslöjd lördagen den 17 januari. Många hade tagit sig dit enbart för detta evenemang, andra råkade gå förbi och blev nyfiket intresserade. Medlemmar från föreningen visade bland annat spånad på spinnrock och slända, knyppling och skötsel av linne. Eva Anderson visade hur smådukar kan läggas ut på ett bord när de är våta, plattas till med en mjuk svamp och får de sedan torka utsträckta så blir de släta och fina när de torkat och ingen strykning behövs. Utställningen på bibliotekets övre plan gav ytterligare kunskap till den som ville veta lite mer om lin och linodling.
Maria Ingvarsson berättar: -Det var trevligt på Herresta lada och kul att vara där tillsammans med Stina W och Karin Öhnell med sina produkter i ull (stickat, tovat, nålbundna, nålbundet mm). Det kom besökare lite i vågor men på sena em var det inte så många besökare. Många var intresserade och vi fick sälja en hel del av våra egentillverkade produkter. Extra kul. Tomtarna var poppis.
Den 15 november hade föreningen höstmöte i Upplands Väsby då Gunnar Henriksson, professor i träkemi med specialintresse för bioteknologi, höll ett föredrag ”Hur fungerar rötning egentligen?”
I USA har Gunnar Henriksson forskat i linets kemiska uppbyggnad och där har länge funnits en önskan att utveckla tekniker för rötning av lin. På 1990-talet visste man egentligen inte så mycket om rötning men det fanns en uppfattning om att det var något svårt. I USA var fältrötning gällande, ej vattenrötning. Gunnar Fredriksson funderade på metoder att röta utan att behöva använda mycket enzym eftersom det är dyrt. Han testade och analyserade och kom bl. annat fram till att pektin är effektivt.
En fråga ställdes om det skulle vara verkningsfullt att lägga ut grapefruktskal i gräsmattan vid rötning och svaret var att visst, det kunde vara värt att prova. Och apelsinskal i rötningstunnan skulle också kunna fungera men ett tips var då att lägga i skalen en månad innan linet för att bakterier skulle få en chans att växa till sig.
Prisutdelning :Första pris i 2014 års rötningstävling tilldelades Ulla Danielsson som även vann förra året. Andra pris gick till Kristina von Unge och delat tredjepris gick till Eva Bisell och Elisabeth Hjelström. Alla hade rötat på sorten Elektra och det som bedömdes var rötningsstatus, vikt, inlämningsstatus, tåga, ant. gram, skäktfall, ant. gram, häktfall. Styrka + skönhet= kvalitet
Traditionsenligt deltog föreningen då Skansen hade sina årliga lin- och ulldagar. Platsen var Tingsvallen bredvid repslagare och med knypplare i sikte. Trots blåst och sedemera kraftiga regnskurar letade sig en och annan skansenbesökare sig fram till borden där linprodukter var framdukade – till och med när borden var täckta med regnskyddande plast! Många visade ett genuint intresse och ställde frågor om odling, om lin i Sverige idag, skillnaden mellan spånadslin och oljelin, lin kontra bomull osv. Flera hade någon sorts minne eller anknytning till just lin och berättade gärna om det. Det kunde vara en farfar som brukade spinna, en mormor som kunde väva linnehanddukar, ihågkomster av en landsbygd där linet en gång var ett naturligt inslag.
På Suckunge gård är det dags för linryckning. Linet har hunnit mogna och skiftar i olika gröna och gula färger. 10 händer hjälps åt denna fina sensommardag då popcornmolnen svävar över fälten. En viss diskussion utbryter om vad linknippena egentligen kallas för. Är det bunte, kärve eller rent av kvastkryss? I boken står visserligen bunte men kvastkryss ger en mer tydlig beskrivning. Linet rycks, samlas ihop till kvastar som sedan läggs i kryss och binds om och knyts med linstjälkar av det klenare slaget. 65 kvastkryss kunde efter ett par timmars ryckning, hängas upp till tork.
Hjulen på spinnrockor i olika modeller börjar sedan att snurra och det blir fart på sländorna. Birgitta tar fram lite olika sländor. Även de mer primitiva sländorna bestående av en pinne och en rund träskiva fungerade. Något som såg ut som en grötkräkla fick tjäna som bobin åt härvlan.
Vill du komma i kontakt med styrelsen, mejla till:
Eva Bisell, Ordförande
Lisbeth Påsse, Vice Ordförande
Birgitta Törnhage, Kassör
Maria Ingvarsson, Sekreterare
Eva Anderson, Ledamot
Kristina von Unge, Ledamot
Anna-Karin During, Ledamot